Idag ska jag skriva om vårat bröllop. Den 23 juli 2005. Snart tre år sedan! Vi började dagen med att jag och min tärna åkte till frisören där vi fick håret friserat och sminket lagt.
Jag hade håret uppsatt och löst, precis som jag ville ha det. Jag hade en pärltiara i håret också.
Hon sminkade oss också. Det var skönt att bli lite bortskämd. Jag hade köpt två mini-flaskor med champagne som vi drack när vi satt där och blev iordninggjorda. När vi var klara åkte vi till hotellet vi bodde på och sen stack jag och johnny iväg till botaniska trädgården för fotografering. Då hade jag lämnat vigselringen till Johnnys best man. Jag var jättenervös att han skulle glömma att ta med den, men det gjorde han inte. Som tur är.
Johnnys mellanson var brudnäbb, likaså hans dotter. Det var en jättefin vigsel. Min vän Johanna sjöng Ainbusks "Se mig" och tårarna sprutade på mig. Det gjorde de redan vid ingångsmarschen "Amazing grace".
Vi gifte oss i samma kyrka som mina föräldrar. Jag tycker om att göra viktiga saker på platser som betyder nåt för mig och mina nära.
Efter vigseln fick vi åka den här bilen omkring i stan. Johnny trodde att det var något fel på motorn, eftersom det lät så skrangligt och konstigt. Men det visade sig vara alla burkar som åkte efter bilen. Vi åkte en liten extra sväng på stan. Sen kom vi fram till "Bill och Bull" en restaurang i uppsala som vi skulle ha festen på.
Vi hade ingen bordsplacering, vilket jag tror bidrog till den trevliga stämningen. Förrutom honnörsbordet, som hade bestämda platser.
Vår brudvals var "A little bit more" sjungen av Jill Johnson. Den är så fin!
Vår goda tårta vi hade på festen! Jag ringde länge runt till en massa konditorier. De tar ca 45-50 kronor per bit för en tårta. Vilket blir väldigt dyrt! Men jag hittade en bagare som inte bara bakade tårtan för 14 kronor per bit, utan också lånade ut tårtställning och körde ut tårtan, då ingen hade tid att hämta den. Det kallar jag service! (Jag har kvar telefonnumret, hon finns utanför uppsala, om nån vill ha numret.)
Så till dagens tema:
Mitt blåa jag hade på mig: en safir i en ring
Mitt gamla jag hade på mig: Min farmors mormors ring, som nästan på dagen var 111 år gammal. (Ringen alltså, det var hennes förlovningsring)
Mitt nya: Klänningen, tiaran, skorna....you name it
Mitt lånade: Kom ju på efter frisören, att jag inte hade nåt lånat. Ville desperat låna 100:- av johnnys best man, men sen kom jag på att ringa mamma som lånade ut ett guldarmband till mig.
Så, nu vet ni lite mer om den lyckligaste dagen i mitt liv (delad plats med när jack föddes).
3 kommentarer:
Det var så kul att få ta del av en av dina lyckligaste dagar. Vi hade jättetrevligt, det var god mat och dryck och för att inte tala om stämningen! Den var på topp :)och du var så himlans tjusig!
Kramar
Tack så mycket! Jag tyckte också att stämningen var på topp! Extra kul att ALLA kom så bra överens!
Oh så underbart at läsa om din/ er stora dag.. så vacker du var!!
det var en bra tolkning av utmaningen!
kram kram A-C
Skicka en kommentar