Välkommen till min blogg!

Jag har, efter ett ganska långt blogguppehåll, börjat blogga igen! Och nu tycker jag det är kul.
På måndagar kommer jag att skriva om film/tv/galor och böcker; showbiz alltså! På tisdagar har jag vinyl-dag. Då går jag igenom vår skivsamling på vinyl och lyssnar till gamla och nya låtar och skriver om minnen och tankar kring det. På torsdagar får ni se minnen och höra berättelser genom saker jag har i hemmet och varför jag har de. På söndagar rapporterar jag om vilken film-mat jag lagat till under lördagen. Jag kommer laga mat som dykt upp i olika filmer och tv-serier, eller som har ett gemensamt tema för den månaden. Just nu håller jag på med mat från serien Mad Men.
Välkommen!

söndag, februari 06, 2011

Veckans bok

Tänkte börja med en ny kategori på söndagar: Veckans bok. Här tipsar jag om böcker jag läst och tyckt om, eller tyckt illa om; så ni slipper läsa de. För visst är söndag en perfekt dag att börja läsa på en ny bok, eller fortsätta med den man håller på med. Mest kommer jag nog att skriva om böcker jag tycker om. Första boken ut är:
På baksidan står: "Farväl Lammunge" är inte den första biografin över Marilyn Monroe. Det är den innerligaste och förmodligen den sannaste. Den berättas av en kvinna som stod Marilyn nära. Marilyn Monroe var firad som stjärna. Som människa var hon osäker på sitt värde. Hon var ohjälpligt fast i rollen som sexsymbol, trots att hon kämpade för att bli uppskattd för nånting annat än sitt utseende, som hon själv var så fixerad till. Marilyn Monroe var kvinnan som åtråddes av miljontals män och som fick Förenta Staternas president att rodan. Själv längtade hon desperat efter att bli älskad av någon, att ha barn och familj. Marilyn Monroe var ensam, osäker och olycklig.
Min åsikt: Jag är lite skeptisk till biografier som inte är skrivna av personen själv. Författaren är nästan alltid bästa vän med personen hon/han skriver om. Men den här boken känns väldigt ärlig. Även om jag tar allt med en nypa salt.
Lena kommer till Marilyn Monroe för att bli hennes kammarjungfru i hennes lägenhet i New York. Marilyn bor då tillsammans med sin make, Arthur Miller. Han sitter nästan alltid inlåst på sitt kontor och är väldigt kylig mot Marilyn. I Lena hittar Marilyn en väninna hon kan berätta allt för. Lena berättar i boken om att Marilyn nästan alltid låg i sin säng. Hon hade gått upp i vikt och bodde i telefonen. Senare när Arthur Miller flyttar ut börjar hon äta kopiösa mängder mat. Det är bara när Joe DiMaggio ska komma på besök som hon ringer efter sin sminkör, hårfrisörska och bryr sig vad hon har på sig.
Hela Lenas familj får träffa Marilyn och hon tar sig an de som om de vore sin egen familj. Lena berättar om Marilyn på ett hjärtligt sätt och man får en bild av en varm person som längtar efter en egen familj, men som (även när Miller är med i bilden) alltid är ensam, utan riktiga vänner (förutom Joe) och som är osäker på sig själv.
Boken är så bra att jag läst den mer än 3 ggr. Så den tipsar jag mer än gärna om. Tjingeling!
I'm going to write about different books every sunday. This is this weeks book. Toodeloo!

2 kommentarer:

Perny sa...

Tack för tipset :) som du säkert redan vet så tipsas det för fullt inne hos mig ungefär var sjätte vecka ;)

Förresten, apropå inne hos mig, du är utmanad :)

lady thirty sa...

vilket roligt tema!
tack för tipset!

kram