På skylten står "Ännu fler snygga flickor träffar Ni på Club 33:s sällskapsresor runt om i Europa. Ni kan beställa Er resa här hos oss." Synnöve Lindebäck och Gitte Arvedsson låg i ett skyltfönster vid Stureplan och gjorde reklam för Club 33. Budskapet var glasklart.
Flygvärdinnan Gun Rignell ler mot en passagerare på väg till soligare breddgrader. Under femtiotalet hade svenskarna åkt på sällskapsresa med buss till olika storstäder i Europa. Nu var det flyget som gällde. När jetplanen togs i trafik kunde frusna nordbor ta sig till soldränkta stränder på ett par timmar.
1963 utökades den lagstadgade semestern från tre till fyra veckor och bagaget blev förstås tyngre. Den här familjen skulle åka på bilsemester i Europa och räknade av bilkden att döma med att de skulle skrapa knän eller göra sig illa på andra ställen minst ett par gånger om dagen. Förrådet av plåster och huvudvärkstabletter verkar något överdrivet.
Heltäckningsmattor samlade damm och var en plåga för allergiker. På det här kontoret vattnade man heltäckningsmattan för att hålla dammet i schack.
Kontoret var den arbetsplats som förändrades mest under sextiotalet men 1961 dög fortfarande Haldan, uppfunnen av urmakaren och universalgeniet Henning Hammarlund. Denne hade 1887 startat Sveriges första och enda fickursfabrik. För att få affärerna att gå ihop tillverkade han också skrivmaskiner. Namnet Halda levde vidare när Facit i Åtvidaberg tog över tillverkningen.
Televinken med Anita Lindman var ett barnprogram som ingen missade. Den lilla figuren gjorde sin mamma till kändis. Hon var en av de första som kunde skriva "känd från TV" på visitkortet. Det kunde Olle Björklund, den första Herr Aktuellt, och Sven Lindahl också.
Britt-Marie Karlgren och Anita Söderroth fixar fejset och tuperar håret. Enligt ett italienskt filmteam som filmade flickorna när de gjorde sig fina var detta en tidstypisk bild av Sverige. Det kanske det var.
Fotnot 1966: mosstickade strumpor och lackskor, OP-boots med tjocka nätstrumpor och ribbstickade långstumpor med 40-talsinspirerade lackskor.
Tröjor av det här slaget med blixtlås och stor ring var mycket populära i slutet på decenniet. Till det passade det bra med storblommiga flower power-inspirerade shorts. (Jag kommer ihåg att pappa hade många såna tröjor.)
Tonårsmodet 1963 presenteras på Götgatan i Stockholm. Mannekängerna Irene Wallin, Farsta, Monica Erlandsson, Lillsjönäs och Britt-Marie strandfeldt, Fagerlid, visar upp sig med sydda pressveck, trekvartslång kappa med stora knappar och ärmlös klänning.
Elegant i mockakappa, knälång kjol och skinnhandskar. Men vad gör hon reklam för? Husqvarnas symaskiner?
Höstfin 1967. Polotröja, rallyhandskar, trekvartslånga tjocka strumpor, loafers och byxkjol.
I snabbköpet fanns det mycket som lockade och hade man barnen med sig gällde det att vara bestämd, annars blev man snabbt ruinerad. Handlandet över disk tillhörde nu det förgångna. I städer och tätorter vart det snabbköpet som gällde. Folk plockade sina varor själva och gick till kassan och betalade. Djupfrysta varor såldes i allt större utsträckning. I början av decenniet hade 60% tillgång till kylskåp, i slutet hela 90%.
"Det märks att man har en bärande uppgift i familjen", sa Kerstin när personalen på Qvickly i Farsta hjälpt Expressen att ställa fram alla varor hon hade släpat hem under året. Sammanlagt vikt: 2 941,6 kilo.
Tonåringarna blev under sextiotalet en köpstark konsumentgrupp. I ett reportage i DN 1967 konstaterade man att Sveriges 800 000 tonåringar köpte hälften av alla grammofonskivor och 70% av mopederna och mellan 80 och 90% av alla sportartiklar. Varje månad läste 1 miljon ungdomar Bildjournalen. Tjejerna stickade medan de läste. En miljon koftor blev färdiga under ett år. Högst på önskelistan stod under decenniet moppen, rullbandspelaren och resegrammofonen.
Idag bär det av till Uppsala och igår var vi på IKEA. Återkommer imorgon med en rapport. Ha en bra dag så länge!
1 kommentar:
Åh, det var också en snajsig bok :)
Ha det bäst och vi ses snart :)
Kram
Skicka en kommentar