Förvirrade stockholmare!

I morse var det roligt att åka kommunalt. SL hade strömavbrott på 2 av sina 3 linjer. Självklart var jag drabbad...
Jag lämnade min son på dagis, tog bussen till Alvik och sen ersättningsbuss därifrån till Fridhemsplan. Vi var jättemånga som väntade och en liten buss kom...Jag kom med den andra bussen. Väl framme vid fridhemsplan ringde jag till min chef och sa att tunnelbanan jag skulle ta från fridhemsplan också hade strömavbrott, men att jag var på väg. Han sa till mig att gå, det ska tydligen bara ta 7 minuter. Jag är ju inte född i stockholm och titt som tätt går jag vilse om jag är nånstans där jag aldrig varit förr. Men jag får ingen panik, för rätt som det är så kommer ju en tunnelbanestation. Inte denna morgon tyvärr, pga strömavbrottet. Så jag frågade mig fram (misstag 1) Stockholmare är trevliga och hjälpsamma, så hjälpsamma att när de inte vet vilket håll man ska gå pekar de tvärsäkert åt ett håll och säger att det är dit man ska. Jag följde råden, men kände snart på mig (efter en 15-20 minuter) att jag var på fel väg. Jag ringde en arbetskamrat och fick veta vilka bussar som går förbi jobbet. Jag frågade på en busshållplats om det var denna hållplats jag skulle stå på (misstag 2), "Nej, det är den på andra sidan gatan" blev svaret. Denna buss tog mig tillbaka till fridhemsplan och där frågade jag busschauffören var den "riktiga" bussen var. Det visade sig att det bara var på andra sidan gatan från där jag blivit avläppt 45 minuter tidigare. Jag hann med den bussen.
Överallt gick det förvirrade stockholmare som frågade busschaufförer i andra bussar om vägen. Busschaufförerna blev våra vägvisare och allvetare denna morgon.
Denna morgon mötte jag människor som småskrattande pratade i telefonen "Ja, jag har åkt buss, förstår du" som att det var första gången de suttit på en buss. Men ingen verkade vara på dåligt humör, utan mest bara lite virriga. Till slut kom jag fram till jobbet i alla fall! Imorgon tar jag en annan väg...