Välkommen till min blogg!

Jag har, efter ett ganska långt blogguppehåll, börjat blogga igen! Och nu tycker jag det är kul.
På måndagar kommer jag att skriva om film/tv/galor och böcker; showbiz alltså! På tisdagar har jag vinyl-dag. Då går jag igenom vår skivsamling på vinyl och lyssnar till gamla och nya låtar och skriver om minnen och tankar kring det. På torsdagar får ni se minnen och höra berättelser genom saker jag har i hemmet och varför jag har de. På söndagar rapporterar jag om vilken film-mat jag lagat till under lördagen. Jag kommer laga mat som dykt upp i olika filmer och tv-serier, eller som har ett gemensamt tema för den månaden. Just nu håller jag på med mat från serien Mad Men.
Välkommen!

torsdag, december 04, 2008

Sylvester

Det här är vår Nymf Parakit som heter Sylvester. Han älskar att vara utanför buren och har en förkärlek att sätta sig längst upp på mina tavlor. Han tycker också om att tugga på halsband, örhängen och armband. Ibland när jag äter fil till frukost kan han sätta sig på kanten av skålen och äta fil han också. När han sitter i buren kan han hugga mot en om man kommer med fingret dit, men inte om man pratar med honom och pussar honom. Han älskar när han sitter på ens axel och bli kliad på huvudet eller gosad med.
Jack tycker att sylvester är facinerande! Och jag tror att sylvester vet att jack är en bebis och inte vill nåt ont, för han försökte inte hugga honom alls. Men han höll ett visst avstånd till honom. Ibland kan sylvester och jack ha tävlingar om vem som kan låta högst. Det är inte min favorit-tävling! Man får ganska ont i huvudet...
När vi lyfte upp Zorro på en stol däremot, bredde sylvester ut vingarna lite, som för att se större ut och gick med JÄTTEtunga steg mot zorro, som är lite rädd för sylvester. Vi skrattade jättemycket, för det såg så roligt ut! Bland djuren hemma är det sylvester som bestämmer! Vi hade förrut en stor hund, Oden, som var en blandning av schäfer/collie/tervereuns (felstavat?). Han var världens snällaste hund och också rädd för sylvester. Satte vi ner sylvester på golvet, kunde han gå till hundarnas mat och vattenskålar för att dricka vatten. Då backade både oden och zorro.
Tjingeling!
----------------------------------
Our bird, named Sylvester. He is the one (among our animals) that is the leader. Our dog is afraid of him. But Sylvester and Jack seems to be friends. Sometimes they have competitions of who makes the biggest sound. I don't like that competition one bit!
So long!

7 kommentarer:

Lady Thirty sa...

vilka fina bilder!
gillar den sista allra bäst :)
ja Sylvester kan ju skönsjunga ibland också :) det måste vara mysigt!

ha nu en myspys dag!

kramelikram

Brunkullan sa...

Hihi..så söt:) Ja det ser ju jätteroligt ut när han försöker övertyga vovven om att han är jättefarlig:D

Susanne

Lady Thirty sa...

du har blivit utmanad inne hos mig :)

kramelikram

Marie-Nostalgi och Romantik sa...

Hihi...Vilken pippi! Han har tydligen respekt med sej!
Kram
Marie

Zizzi sa...

Lady thirty: Det är jättemysigt när han sjunger! Men jobbigt när han får för sig att skrika (speciellt om man sitter i telefonen!)

Brunkullan; och zorro går på att sylvester är jättefarlig!

Marie: Respekt har han absolut!

Linnea: Han är jättesnäll mot oss människor.

Kramar till er alla

Perny sa...

Ja du, sylvester är en riktig lite charmluddboll och jag tycker riktigt mycket om den bilden du tagit där han burrar upp sig.

Han är jättecharmig utom när man sitter och äter frukost i erat kök efter en sen och mycket blöt natt :D för då kan man bli lite... småirriterad på honom :D

Miss Agda sa...

Åh vilken söt varelse!